"Musik är mig väldigt kär – som en djupare dimension av livet"
En intervju med Erik om musik, hörselnedsättning och viljan att spela vidare
När vi lärde känna Erik, var det egentligen inte genom musiken men den har varit ett gemensamt kärt intresse för oss. Många gånger när vi har träffats, har vi ”tagit ton” med våra röster i spontan a capellasång. Erik i basstämman med sin djupa, varma tonsäkra röst.
Att sjunga och spela kan tyckas vara det mest naturliga när man är musiker. När man börjar få en inblick i hur det kan vara att leva med en hörselnedsättning förstår man att det är allt annat än självklart att kunna utöva sitt stora musikintresse. Men Erik är ett otroligt inspirerande exempel på hur musiken kan vara större än själva hörselnedsättningen och fortsätta vara en källa till glädje och ja, en stor del av själva livet!
Musiken som alltid fanns där
Eriks liv har alltid varit fyllt av musik. Det började tidigt – kanske till och med innan han föddes.
Berätta om ditt musikintresse – hur har det utvecklats genom åren?
”Musik har alltid legat för mig, kanske finns i generna. Sen har pappa alltid spelat klassisk gitarr hemma, så man tränade nog upp musikörat ända från tiden i mammas mage. Redan före blockflöjt-tiden i skolan tyckte jag om att spela, speciellt altblockflöjt, och började tidigt lyssna på LP-skivor som fanns hemma. Genom skivor med Glenn Miller kom jag in på jazz, och jag kom att träna upp mig rätt bra på jazz med klarinetten och altsaxen genom åren. Jag älskade också klassisk musik.”
Erik berättar att han förutom blockflöjt, klarinett och altsaxofon, också har spelat andra instrument och ägnat sig åt fler musikformer:
”Senare har man ju vidgat sig ordentligt, speciellt genom att jag blivit mer intresserad av sång i olika stilar. Men jag är fortfarande lagd åt rytmisk musik, så jag har rört mig mycket kring afroamerikanska stilar. Sista åren lyssnar jag mycket på brasiliansk musik, kanske mer än 50%.”
Erik fortsätter att överraska med sin bredd i musikintresset och hur han har utvecklat det med egna produktioner:
”Kring år 2000 fick jag möjlighet att använda dator till musikskapande, och jag har märkt att det jag gillar bäst är att skapa "hela bilden" -- producera låtar från början till slut. Ibland egna låtar, ibland andras, som jag gör arrangemang av och sätter ihop med mjukvaruinstrument- och sång-spår.”
Vilka instrument spelar du just nu?
”Jag känner att sång är mitt huvudinstrument nu, med ukulele och klaviatur till. Men med hjälp av mjukvaruinstrument brukar jag spela både olika basar och olika pianon/elpianon från mitt klaviatur (ett litet Roland digitalpiano).”
Förundrad över Eriks musikaliska förmågor, sin hörselnedsättning till trots, är jag nyfiken på hans drivkraft.
Så Erik, vad betyder musiken för dig?
”Musik är mig väldigt kär, som en djupare dimension av livet, där man kommer närmare sitt inre och sina känslor. Den kan påverka min sinnesstämning väldigt mycket, och kanske tjäna som en "terapi" ibland. När man musicerar kommer man fort in i en s.k. "flow””.
En hörsel som förändrades – i tysthet
Eriks hörselnedsättning upptäcktes tidigt, men ingen vet riktigt när den började. Och själva förändringen märkte han aldrig.
När började du höra dåligt?
”Ingen vet riktigt. I första klass vid läkarundersökningen och hörseltestet sa man att jag inte hörde så bra. Kanske en relativt liten nedsättning, på båda öron. Inga åtgärder vidtogs. Sen födseln? Eller hade den uppstått när man var riktigt liten, kanske kommit nära någon smällare vid Valborgsmässoafton t.ex?”
Hur märkte du förändringarna på din hörsel?
”Märkte det inte, eftersom det bara var där, och sen sakta har försämrats gradvis. Det som kommit stötvis är tinnitus, toner vilka ofta avtar lite med åren.”
Att utveckla sin musikalitet samtidigt som hörseln försämras, får mig att undra hur hörselnedsättningen har påverkat hans ljudupplevelse.
”Hörseln är försämrad över hela registret men mycket mer från ca 1000 Hz och uppåt. Jag hör alltså högre frekvenser -- diskantområdet -- sämre, och det påverkar ju hur jag hör tal väldigt mycket, eftersom det gör konsonanterna otydligare. Sen har jag tinnitus. Sitter jag och hör efter så är det bra många toner på samma gång till höger och vänster, och en del kluster. En annan sida är ljudöverkänslighet, vilket gör att en del frekvenser kan uppfattas som extremt starka och jobbiga.”
Hur är din hörselnedsättning idag? Har den försämrats?
”Den har försämrats, antagligen på ett normalt sätt. De flesta får sämre hörsel med åren, men hörselskadade ännu mer.”
Att leva med hörselnedsättning – i vardagen och i musiken
Är du beroende av dina hörapparater för att uppfatta ljud?
”Nej, jag kan leva utan mina hörapparater, men det är svårt att höra t.ex. fågelsång, och mänskligt tal blir jobbigt att hänga med på. Jag får säga "va?" ofta.”
Jag tänker osökt på hur Erik i vuxen ålder utvecklat sina kunskaper i spanska, bott utomlands och talar språket obehindrat. Med hörselnedsättningens utmaningar att höra och uppfatta tal, drar jag slutsatsen att han är genuint uppmärksam på olika ljud och är övad att höra små nyanser i både talets och musikens uttryck.
Erik, du har lyssnat på och utövat musik genom hela ditt liv. Hur har det varit att navigera i musikvärlden med en hörselnedsättning? Har du kunnat behålla glädjen och viljan att spela, eller har det hindrat dig på något sätt?
”Det är omöjligt att säga hur det hade varit om jag haft perfekt hörsel, men jag känner det som att jag ändå lyssnar och musicerar i stort sett fullt ut. Det som begränsar mig mer är tiden och avsaknaden av spelsällskap.
Jag förstår ju att jag inte hör musiken exakt som en som har perfekt hörsel. Å andra sidan är det nog många andra saker som gör att man uppfattar musik på olika sätt. Men bra musik med akustiska ljud är så rik ändå, även om man inte hör komplett. Den räcker långt ändå, och jag tror att vår fantasi fyller på en hel del också. (När jag sitter och skriver det här har jag på Bill Evans album "You Must Believe in Spring" -- utan hörapparater -- som ger mig en helt underbar bakgrund.) På grund av att min hörselnedsättning inte kommit plötsligt i vuxen ålder så har man ju inget att jämföra med, förutom att jämföra med och utan hörapparater förstås.
Det som påverkat mig mer är min tinnitus och ljudöverkänsligheten, som gör att jag blir begränsad när det gäller hur mycket tid jag spelar/lyssnar och vilka frekvenser/volym jag använder. Jag är försiktig med att det inte känns för högt, och jag får begränsa hur länge jag musicerar eller sitter och mixar arrangemang och inspelningar.
Så egentligen, den sidan av hörselnedsättningen har begränsat och hämmat ganska mycket. Det har fått mig att lägga musikskapandet "på hyllan" flera gånger, men jag har alltid kommit tillbaka till det. Nästan omöjligt att leva utan.”
Musik kontra tal – två olika världar
Hur skulle du beskriva att musik låter för dig, jämfört med tal?
”Det är mindre tröttande. Varför då? Som sagt, mänskligt tal och speciellt konsonanterna är svåra att uppfatta och hjärnan får jobba på en hel del för att urskilja orden. Men musik är ju så annorlunda (om man inte enbart fokuserar på en sångares ord för att uppfatta meningen).
Även om jag älskar vokalmusik, kanske mest av allt, så är jag inte beroende av att förstå orden, och lyssnar gärna på musik på främmande språk. Musik är ju mycket bredare. Det är ju mer fråga om vibrationer, och de fyra elementen melodi/harmoni/klang/rytm samverkar ju hela tiden. Med en hörselnedsättning som jag har påverkas säkert klangen mest, men ibland kanske också att man inte riktigt uppfattar tonhöjden. Men jag brukar ändå inte tänka att någon melodislinga eller harmoni låter konstigt. Och hur jag uppfattar rytm påverkas nog inte heller mycket -- rytmer känns ju.”
Röster, instrument och att sjunga tillsammans
Är det stor skillnad på hur olika instrument låter med tanke på din hörselnedsättning?
”Rent allmänt låter allt rikare med hörapparat. Det gör att varje instrument och röst får sin unika karaktär. Annars kan jag ibland ha svårt för att urskilja vad det är för instrument. Oboe och sopransaxofon kan till exempel låta förvillande lika i det högre registret.
Vid sång har jag alltid svårt att urskilja orden (speciellt konsonanter men även vokaler), men med hörapparater har jag ju lite större chans.”
Du tycker om att sjunga och sjunger rent och vackert. Hur är din upplevelse av att sjunga ensam och tillsammans med andra, med tanke på din hörselnedsättning?
”Jag är ofta orolig att jag inte kan höra mig själv och andra så bra tillsammans, och därför brister i intonation. Men jag tror att det egentligen är lika för alla, och att man genom erfarenhet "ställer in" öronen efter varje situation när man musicerar. (Det vet nog du som erfaren körsångare.) Men det är möjligt att det blir lite svårare för mig med hörapparater, som ju måste ställas in på bästa möjliga volym för att höra både mig själv och dem omkring mig.
När jag spelar in mig själv med komp eller flera stämmor blir jag ju snabbt varse om när det blev falskt och inte. Det blir positiva och negativa överraskningar hela tiden. Men det är kanske en process som alla sångare går igenom. De som sjunger mycket med andra tränar säkert upp det där snabbare.”
Pianot – kärlek och känslighet
Erik älskar pianomusik. Men pianots särskilda karaktär – med sina hammare och kraftiga anslag – ställer särskilda krav på hans hörsel.
Hur upplever du ljudet av pianomusik?
”Jag älskar pianomusik. Njuter i fulla drag av allt från Bill Evans till Goldberg-variationerna och Chopin.”
Upplever du obehag eller förvrängt ljud? Isåfall på vilket sätt?
”Jag upplever att jag är känslig för piano i vissa sammanhang. Det är nog speciellt när man inte bara spelar "piano" utan mer forte och hamrar på mycket (det är ju faktiskt hammare). Jag tror att pianots starka anslag, transienten, lätt blir tröttande för mina öron, och jag kan börja höra mer tinnitus. Det beror säkert också på vad det är för piano.”
Låter ljudet från tonerna i diskanten annorlunda för dig jämfört med tonerna i de lägre registret?
”Jag antar att pianot är ett instrument väldigt rikt på övertoner, men att de flesta klingar ut snabbt. Det mesta sker vid anslaget, och ju starkare man spelar, desto mer övertoner uppstår. Jag har ju hörselnedsättning mest i det högre registret, så antagligen missar jag mer ju högre register tonerna är i, speciellt om jag inte har hörapparaterna. (Gjorde ett test med diskanten, med https://www.youtube.com/watch?v=ksw2dD-lW6M . Utan apparater blev tonerna från E7 (SPN) och uppåt i stort sett identiska, och utan urskiljbar tonhöjd. Med hörapparaterna hördes tonerna rikare, men tonhöjden var inte nämnvärt lättare att urskilja, bara några ytterligare halvtoner uppåt. Antagligen kan en erfaren pianostämmare urskilja tonhöjden exakt ända upp till högra änden? Det är svårt, för tonerna är ju även kortare där.
Jag hör tonhöjden allmänt bättre när jag har hörapparaterna och skruvar upp volymen, men då blir anslagen så kraftiga att det kan bli jobbigt.”
Hur upplever du ljudet när man spelar flerstämmigt på piano jämfört med en enstämmig melodi?
”Jag har inte tänkt på något speciellt, båda är bra.”
Finns det något man kan göra för att ljudet från pianot ska låta bättre? Akustikanpassning?
”Det är nog samma som för alla lyssnare. Men mina hörapparats-inställningar är viktiga.”
Hörapparaterna – en nyckel till rikare ljud
Använder du hörapparat när du musicerar?
”Ja, för det mesta.”
Hur är din upplevelse av musik utan dina hörapparater? Kan förmågor som att ”känna musiken” genom dess vibrationer hjälpa? Tror du att minnen av toner och musik kan påverka hur du uppfattar/upplever musiken?
”Lyssnar jag på skivan jag nämnde ("You Must Believe in Spring", Bill Evans), så är det mest påtagliga skillnaden att många av trumsetets ljud och nyanser försvinner. Men jag njuter ändå av musiken, melodi, rytm och harmoni finns kvar. Det som blir mest lidande är ju klangerna eftersom många övertoner försvinner för mig. Men det är sant att minnet och hjärnans förmåga att "fylla i" det som saknas har stor betydelse. Så -- om jag inte har hörapparaterna -- om jag har hört stycket förr och är bekant med det, uppfattar jag kanske saker som jag egentligen inte hör. Och helt nya obekanta stycken kan ju bli svårare att "tyda", om det är så att jag har svårt att uppfatta tonhöjder och harmonier, speciellt om den inte följer grundläggande, enkla musikaliska regler och är förutsägbar. När det gäller vibrationer har jag inte tänkt på det, men exemplet med Evelyn Glennie ( https://www.youtube.com/watch?v=hlHFHpk8koU ), visar ju att man kan "höra" och musicera med väldigt grav hörselnedsättning.”
Har hörapparater varit till hjälp i ditt musikutövande?
”Det gör alla ljud rikare för mig och den tar fram ljud som jag annars kanske inte hör. Så de har förstås betytt jättemycket.”
Har du hörapparater som går att ställa in och anpassa för musik – ett särskilt musikprogram?
”Ja.”
Har du fått hjälp med en sådan inställning och hur gick det till?
”De ställdes in när jag tog ut apparaterna, som en speciell förinställning. Den ska återge ljud mer jämnt och utan att manipulera. (Som apparaterna gör i de andra programmen, där till exempel mänskligt tal prioriteras eller när de väljer vilket ljud de ska fokusera på ett ur hela ljudbilden.)
Ett problem jag hade med de senaste apparaterna, som är väldigt moderna och med fantastisk teknologi, är att de färgade toner med ett litet vibrerande. Som om toner -- speciellt i det övre registret -- fick ett litet onaturligt vibrato. Det stör inte, eller hörs inte ens, vid mänskligt tal. I musik däremot lät det hemskt. I musikprogrammet var det mindre, men fanns ändå kvar. Jag tog upp det med min audionom, som först inte visste vad det kunde bero på. Jag mejlade också till supporten för tillverkaren, och de gav tipset om att ta bort återkopplingshanteringen i musikprogrammet. Det löste det hela!”
Har du en inställning anpassad för hur just du upplever musik?
”Nej. Men alla programmen i mina apparater är anpassade genom att området mellan 2 och 4 kHz, där mina öron är känsligare, är lite nedskruvat.”
Tycker du att hörapparater har förbättrats så att din upplevelse av musik är bättre nu?
”Ja, teknologin gör att ljudet känns naturligare och bättre efter varje byte. (Det har varit ungefär vart femte år, och skillnaden är stor.)”
Att musicera tillsammans med andra
Vad skulle andra musiker som du musicerar tillsammans med kunna tänka på för att höja din musikaliska upplevelse?
”Jag tål inte så starka ljud, eller långa stunder av ljud. Ska samspel fungera så måste man kanske skruva ner volymen lite. Eller så använder jag öronproppar, och då blir jag ganska otillgänglig för kommunikation.”
Erfarenheter och råd till andra musiker
Har du några tips eller värdefulla tankar som du vill dela med andra musiker som har hörselnedsättning?
”Ge inte upp utan hitta former för musik som fungerar. Det kanske är omöjligt att musicera som du helst hade velat eller som du hade tänkt, men musikens värld är så stor att det alltid går att hitta in i den (till och med för människor som inte hör).
Var noga med inställningarna och gå tillbaka till audionomen som får justera saker tills du är riktigt nöjd. Det är ju bara du som vet hur upplevelsen är.”
Avslutande fråga
Bara lite nyfiket – har du något favoritljud?
”Kvinnorösten.”
Läs mer i Kunskapsbanken
🎹 När pianot låter fel - men det inte är pianot För många pianister är det naturligt att först misstänka instrumentet när tonerna börjar låta konstigt. Men om du har en hörselnedsättning – med eller utan hörapparat – kan det vara förklaringen. Artikeln förklarar hur hörselnedsättning och hörapparater kan förvränga ljudet från pianot, vad du kan göra åt det och varför du inte ska ge upp musiken.
🎵👂 Hur ljud blir något vi kan höra och förstå En lättbegriplig genomgång av örats fascinerande värld – från pianots sträng till hjärnans tolkning. Med animerade videos och illustrationer som visar varför hårcellerna i innerörat är nyckeln till musikupplevelsen.
Har du frågor eller vill boka tid för pianostämning?
Kontakta mig idag för en kostnadsfri offert eller för att diskutera dina behov kring ditt piano eller din flygel
Du kan också kontakta mig via telefon: 0763-466819
Jag svarar så snabbt jag kan och återkopplar alltid på såväl frågor som bokningar.
Auktorisering – Jag är auktoriserad och medlem av Sveriges Pianostämmare och Teknikerförening SPTF. Föreningen säkerställer att medlemmarna är kvalificerade genom ett yrkesprov, vilket agerar som en trygghet för pianoinnehavare när de ska välja en pianotekniker. Läs mer på www.sptf.com